Sedan jag skrev sist så har vi spårat många gånger med mindre bra resultat. En förklaring kan vara att fåglarnas ungar börjar röra på sig och det är mkt markvittring för Skoja har varit som ett popcorn i snöre i skogen. Rotar gärna under granar i stället för att hålla spåret.
I går var det ju dags för anlagsprovet i viltspår strax utanför Kolsva. Med senaste veckans erfarenhet så hade jag inga stora förhoppningar om att vi skulle lyckas, jag såg det som en utmaning att gå ett spår någon annan lagt och dessutom ett "riktigt" viltspår enligt regelboken.
Skoja sög spåret fint i början men redan vid första vinkeln vandrade hon iväg på andra äventyr. Efter lite snurrande tog hon upp spåret igen men då slyger så klart en fågel upp mitt framför nosen på henne så då var vi liksom körda. Det blev ett leta fågelspår i stället. Domaren visade på oss på spårslutet så Skoja fick hitta klöven i alla fall.
Jag är dock nöjd med mitt eget sätt att föra Skoja i spåret, vilket jag faktiskt fick beröm för av domaren :), och stundtals spårede Skoja precis så fint jag vet att hon kan. Domaren kommenterade att han tyckte att det var tråkigt att skriva ner betygen så mkt eftersom han såg att Skoja har talang för att lyckas men spårar man ut sig så är det ju inget att göra.
Nu lägger vi viltspåret på hyllan ett tag och backar tillbaka till bebisspåren ett tag!
I dag har Skoja och jag varit i Brottby på utställning. Vi träffade Philippa och Marie med lilla Sikta där. Tyvärr var det några av Tapprahundarna som ej kunde komma i dag då dagens aktivitet var som ett avslut på veckans kennelträff som Philippa anordnat men jag mötte några av dem i onsdags på när vi körde anlagsspåret.
